omaolo.fi Vaccinationer
25.02.2021

Tids­bok­ning­en för coro­na­vac­ci­na­tio­ner för per­so­ner som hör till risk­grupp 1 öppnas

Tids­bok­ning­en för coro­na­vac­ci­na­tio­ner öpp­nas för 18–69 år gam­la per­so­ner som bor i Soi­tes områ­de och hör till risk­grupp 1. Tids­bok­ning­en öpp­nas i den elektro­nis­ka Egen­vårds­tjäns­ten fre­dag 26.2 kl. 12 och i Soi­tes tele­fon­bok­ning tis­dag 2.3 kl. 12. Per­so­ner som hör till en risk­grupp kon­tak­tas inte läng­re per­son­li­gen om coro­na­vi­rus­vac­ci­na­tion, utan var och en ska boka tid själv.

Tid för coro­na­vac­ci­na­tion kan bokas anting­en elektro­niskt eller per telefon:

  • elektronisk tidsbeställning på webben i Egenvårdstjänsten: https://soite.terveytesi.fi öppnas fredag 26.2.2021 kl. 12. Man ska logga in sig på Egenvårdstjänsten med sina egna bankkoder (eller någon annan säker identifiering) för att kunna beställa tid åt sig själv. 
  • tidsbokningen per telefon öppnas tisdag 2.3.2021 kl. 12, tfn 06 828 7488. Telefonlinjen är öppen så länge vaccinationstider finns kvar. Övriga tider hörs det ett meddelande i telefonen.

Den elektro­nis­ka tids­bok­ning­en fun­ge­rar smi­di­ga­re. Vi rekom­men­de­rar där­för att tid bokas elektro­niskt om det är möjligt.

Under 18 år gam­la per­so­ner (dvs. 16–18-åringar) som hör till risk­grupp 1 vac­ci­ne­ras på Barnsjukhuset.

Under 70 år gam­la per­so­ner vac­ci­ne­ras med Astra­Ze­necas vac­cin. När­stå­en­de som bor i sam­ma hus­håll som per­so­ner som hör till risk­grup­pen har inte i det här ske­det rätt till vaccination.

Man kom­mer att kon­trol­le­ra att du till­hör en riskgrupp

Var beredd på att bevi­sa att du hör till en risk­grupp vid vac­ci­na­tions­stäl­let (t.ex. genom att visa upp ditt FPA-kort eller en kopia av din epikris eller recept). Till risk­grupp 1 hör 16–69 år gam­la per­so­ner som har en sjuk­dom eller ett till­stånd som myc­ket kraf­tigt ökar ris­ken för svår coronavirussjukdom:

  • Organtransplantation eller stamcellstransplantation

Till grup­pen hör per­so­ner som genom­gått en organ­trans­plan­ta­tion eller en stam­cell­s­trans­plan­ta­tion för högst sex måna­der sedan. Till grup­pen hör ock­så alla per­so­ner som använ­der immunsupp­res­si­va läke­me­del på grund av en stam­cell­s­trans­plan­ta­tion obe­ro­en­de av när stam­cell­s­trans­plan­ta­tio­nen har utförts.

Immun­för­sva­ret för­sva­gas av immunsupp­res­siv medi­ci­ne­ring. I inter­na­tio­nell lit­te­ra­tur löper per­so­ner som använ­der immunsupp­res­si­va läke­me­del mång­dub­bel risk för svår coronavirussjukdom.

  • Cancersjukdom under aktiv behandling 

Till den­na grupp hör per­so­ner som lider av can­cer som för­sva­gar immun­för­sva­ret kraf­tigt. Såda­na är t.ex. en del leu­ke­mi­er och lymf­om. Grup­pen omfat­tar även per­so­ner vars can­cer behand­las på ett sätt som kraf­tigt för­sva­gar immunförsvaret.

Där­till omfat­tar grup­pen per­so­ner som får läke­me­dels­be­hand­ling av can­cer som för­sva­gar immun­för­sva­ret för att mins­ka sym­to­men eller brom­sa can­cer­sjuk­do­men. Till grup­pen hör ock­så per­so­ner vars  läke­me­dels­be­hand­ling som kraf­tigt för­sva­gar immun­för­sva­ret har avslu­tats högst 6 måna­der tidigare.

Grup­pen omfat­tar inte per­so­ner vars can­cer har behand­lats enbart kirur­giskt eller som får behand­ling som inte påver­kar immun­för­sva­ret. Sådan behand­ling är till exem­pel adju­vant hor­mo­nell behand­ling av bröstcancer.

I syn­ner­het hema­to­lo­gis­ka can­cer­for­mer, det vill säga blodcan­cer, såsom leu­ke­mi och lymf­om, ökar ris­ken för svår sjuk­dom, eftersom des­sa for­mer av can­cer drab­bar just de cel­ler som ansva­rar för män­ni­skans infek­tions­för­svar. Vid can­cer­be­hand­ling­ar används dess­utom ofta läke­me­dels­be­hand­ling som för­sva­gar immunförsvaret.

  • Svår störning i immunförsvaret

Till grup­pen hör per­so­ner med svår ärft­lig immun­brist eller av annan orsak ned­satt mot­stånds­kraft.  Till grup­pen hör dess­utom HIV-posi­ti­va per­so­ner som har en CD4-hjälp­cell­ni­vå under 0,350 x 109 cel­ler / l och per­so­ner vars mjäl­te har bor­to­pe­re­rats. Till grup­pen hör ock­så till exem­pel per­so­ner vars säll­syn­ta sjuk­do­mar påver­kar immunförsvaret.

I den­na risk­grupp orsa­kar sjuk­do­men i sig ett avvi­kan­de immun­för­svar. Till grup­pen räk­nas inte lind­ri­ga avvi­kel­ser som är van­li­ga bland befolk­ning­en, såsom IgA-brist eller avsak­nad av lgA, brist på man­nos­bin­dan­de lek­tin eller par­ti­ell brist på kom­ple­ment­fak­tor C4.

  • Svår kronisk njursjukdom

Till grup­pen hör bland annat per­so­ner med en njur­sjuk­dom som krä­ver dia­lys­be­hand­ling, en glo­me­ru­lär sjuk­dom, en njur­ska­da i sam­band med blod­trycks­sjuk­dom eller dia­be­tes eller annan lång­va­rig njursvikt. 

Man vet att svår njur­svikt ökar ris­ken för all­var­li­ga infek­tio­ner. Dess­utom kan en lång­va­rig njur­sjuk­dom ock­så för­svå­ras till följd av en coronavirusinfektion.

När man har under­sökt coro­na­vi­ruspa­ti­en­ter­nas risk att ham­na på sjuk­hus, på inten­siv­vårds­av­del­ning eller avli­da, har njur­svikt näs­tan utan undan­tag varit van­li­ga­re just hos dem som insjuk­nat allvarligast.

  • Svår kronisk lungsjukdom

Grup­pen omfat­tar bland annat kro­nisk obstruk­tiv lung­sjuk­dom (KOL), lungem­fy­sem, bron­ko­di­la­ta­tion, kro­nisk bron­kit och cys­tisk fibros.

Till grup­pen hör ock­så per­so­ner med tyd­ligt ned­satt lung­ka­pa­ci­tet (till exem­pel då ena lung­an sak­nas) och ast­ma­ti­ker som under det senas­te året använt kor­ti­kos­te­ro­id­me­di­ci­ne­ring som inta­gits i tablett­form via munnen.

Des­sa per­so­ner som lider av svår­be­hand­lad ast­ma vac­ci­ne­ras i grupp 1 (sjuk­dom eller till­stånd som myc­ket kraf­tigt ökar ris­ken för svår covid-19) och and­ra ast­ma­ti­ker i grupp 2 (sjuk­dom eller till­stånd som ökar ris­ken för svår covid-19). 

Kro­nis­ka lung­sjuk­do­mar för­säm­rar and­nings­ka­pa­ci­te­ten och kan där­för för­svå­ra coro­na­vi­rus­sjuk­do­men. En coro­na­vi­rus­in­fek­tion kan ock­så leda till att själ­va kro­nis­ka lung­sjuk­do­men försvåras.

Det att ast­man mås­te behand­las genom kor­ti­son­be­hand­ling i form av tablet­ter som intas oralt kan anses vara ett tec­ken på dålig vårdbalans.

  • Läkemedelsbehandlad typ 2-diabetes

Grup­pen omfat­tar typ 2‑diabetes som krä­ver läke­me­dels­be­hand­ling. Man vet att högt blod­soc­ker ökar infek­tions­käns­lig­he­ten. Dess­utom för­svå­rar en akut infek­tion behand­ling­en av dia­be­tes.  Typ 2‑diabetes har ofta sam­band med fet­ma, som ock­så ökar ris­ken för all­var­lig coronavirussjukdom.

  • Downs syndrom

Till grup­pen hör över 16 år gam­la per­so­ner med Downs syndrom.

Downs syndrom för­knip­pas med avvi­kel­ser i immun­för­svars­sy­ste­met som bland annat visar sig som infek­tions­käns­lig­het. Likaså kan pro­blem orsa­ka­de av struk­tur­fel i sam­band med syndro­met (till exem­pel med­föd­da hjärt­fel) för­svå­ras till följd av en coronavirusinfektion. 

Mer infor­ma­tion på THL:s webb­plats: Vac­ci­na­tio­ner för riskgrupper

koronavilkku-banneri-mobiili
koronavilkku-banneri-desktop

Sociala medier